Det finns inga hjälpmedel (med några få undantag som t ex en dörrtelefon) som är utvecklade enbart med tanke på personer med dövblindhet.
De flesta personer med dövblindhet har kvar delar av synen eller hörseln. Hjälpmedel för synskadade och hjälpmedel för hörselskadade kan i viss utsträckning användas även av personer med dövblindhet. Ibland kan hjälpmedlen behöva anpassas genom att man byter ut ljud- och ljussignaler mot en vibrator. En väckarklocka (med punktskriftsmärkt urtavla) kan kopplas till en vibrerande platta som läggs under madrassen. Det finns trådlösa signalsystem som kan omvandla ringsignaler från till exempel dörr och telefon till olika vibrationer i en mottagare, som den dövblinde bär på sig. Även brandlarm och "baby-vakt" kan kopplas in. Digitala termometrar, som ger gradtalet med vibrationer, finns också.
Landstingen och kommunerna ansvarar för hjälpmedel som ska användas i hemmet, närmiljön och skolan för att underlätta det dagliga livet och/eller för vård och behandling. Hjälpmedlen förskrivs av hälso- och sjukvårdspersonal.
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ansvarar för arbetshjälpmedel. Det är sådana hjälpmedel som gör det möjligt för en person med funktionshinder att kunna arbeta.
Respektive arbetsgivare ansvarar för så kallade arbetstekniska hjälpmedel. Det är hjälpmedel för att motverka att skador uppstår i arbetet.