Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har landstingen skyldighet att erbjuda tolktjänst till personer med dövblindhet, barndomsdöva, vuxendöva och hörselskadade.
Tolkservicen är gratis och man kan beställa tolk i alla situationer när man tycker att man behöver det.(Tolkcentralen avgör dock vem som har rätt till tolk och vid vilka tillfällen.)
För personer med dövblindhet eller gravt syn/hörselskadade personer finns dövblindtolkar som gör det möjligt att kommunicera. Dövblindtolken hjälper brukaren att ha kontakt med omgivningen och är ett mycket viktigt hjälpmedel.
Dövblindtolkning innebär mer än att översätta mellan tal och teckenspråk, eller att tolka tal på något annat sätt (till exempel skrift eller tydligt tal). Dövblindtolkning innehåller språktolkning, syntolkning (information om hur omgivningen ser ut och vad som händer) samt även hjälp vid förflyttning.
Tolk- och Översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms Universitet har ansvar för tolkutbildningen. Det finns två olika tolkutbildningar, en tvåårig som kräver att man behärskar teckenspråk och en fyraårig som inte fordrar teckenspråkskunskap vid antagningen. Tolkutbildningarna äger rum på folkhögskolor. Mer information kan du få från TÖI.
Om du vill beställa tolk, vänder du dig direkt till landstingets tolkcentraler. Läs också gärna mer om tolkcentralens verksamhet på Tolkcentralerna i Sveriges hemsida.
Om du vill lösa mer om lagstiftningen, se Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763, i SFS, Svensk Författningssamling.