Dövblindhet senare i livet orsakas ofta av åldersförändringar av synen och hörseln. De vanligaste förändringarna på synen är gråstarr (cataract), som innebär att linsen grumlas, och Macula degeneration, som ger förändringar på den så kallade gula fläcken med en total synförsämring som följd.
Även hörselnedsättning kan ha olika orsaker, bland annat genetiska, uppkomna under graviditet, förlossning eller senare i livet.
Skador uppkomna senare i livet kan bero på till exempel bullerskador. Öroninflammationer kan förorsaka dövhet hos redan synskadade personer och även diabetes kan bidra till dövblindhet. Också olyckor med slag mot hjärnans hörsel- eller syncentra eller slag mot själva sinnesorganen kan resultera i permanent dövblindhet.
Man skiljer på två huvudtyper av hörselskador, beroende på var skadan är lokaliserad. Så kallade ledningsskador innebär att ljudet på olika sätt är förhindrat att fritt nå fram till innerörat. Hörselnedsättning orsakad av denna typ av skada kan oftast avhjälpas genom tekniska hjälpmedel eller genom operation. Den andra typen av hörselskador innebär att skadan är lokaliserad i den inre delen av örat, ofta i snäckan.